Idag tjuvstartade jag med min tehus-jakt, men jag hittade inget. Jag vandrade omkring "downtown" (fast för mig känns allt som "downtown" här) och det var kul, gå, titta. Jag hittade en affär som tycktes sälja tibetanska buddhistiska saker, av bilden och namnet att döma, "Mandala Arts"... tyvärr kunde jag inte få saken bekräftad för det var stängt. Jag tror heller inte jag kan hitta tillbaka dit.
Det är inte lätt att gå vilse här på grund av Taipei 101, den omkring 500 meter höga byggnaden som syns nästan över hela stan. Det är bara att gå mot den så hittar man en tunnelbanestation snart, och då är resten lätt.
Så jag har varit och vandrat över halva stan utan att gå vilse, men väl tillbaka i mitt grannskap lyckades jag villa bort mig, i och för sig bara under några minuter.
Värt att notera är att jag idag köpte tre böcker, trots min ansträngda budget. Jag köpte tre böcker med buddhistiska originaltexter, alltså gamla texter med ord från Buddha själv. Hittills har jag haft lite svårt för originaltexterna och föredragit munkar och nunnors "översättningar" (jag har svårt att läsa mellan raderna och texterna kan vara en aning stela), men nu tänker jag ta mig an dem.
För övrigt har jag beslutat att inte köpa fler buddhistiska böcker, åtminstone inte på länge. Jag behöver inte samla på mig en massa böcker, det viktiga är att praktisera. Inga böcker i världen kan i sig själva göra någon till en buddha. Det är bara ens egen praktik som kan göra det. Nu räcker det med de böcker jag har. Jag kan vända mig till dem för inspiration, men det är inget självändamål att samla på sig en massa kunskap, tycker jag. I många hundra år fanns inga buddhistiska böcker alls, folk blev ändå buddhor. I själva verket kan böcker bli ett hinder för upplysningen, om man börjar klänga fast vid buddhismen som en identitet istället för att använda den som ett medel, ett medel för att bli en buddha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar