torsdag, juli 19, 2007

att vara tyst

Innan jag ska säga nåt kontroversiellt, nåt kritiskt - ägna en kort stund att reflektera över döden. Känns det fortfarande viktigt att ge nån "en släng av sleven"? Känns det fortfarande som nåt som behöver sägas, nåt som jag kan tänka mig att leva med om det skulle bli det sista som jag säger till den personen?

Reflektera över tystnaden. Kommer mina ord förbättra tystnaden? Om inte, så är det bättre att jag förblir tyst.

Det borde jag ha tänkt på idag.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag gillar dina funderingar. Nu tänker jag ägna mig åt vad du skrivit i inlägget, vilket jag gör för det mesta.

Sledge Torello sa...

Tack! :-) Jag har kollat lite på din blogg, och jag gillar dina funderingar också!

Att reflektera över döden är en buddhistisk övning, men den passar inte alla, eftersom en del som gör det blir alltför deprimerade över det. För dem passar det bättre att reflektera över "metta"; allomfattande villkorslös kärlek
Metta