"The thing about being human is that we have to touch the earth, we have to accept the limitations of this human form and planetary life. And just by doing that, then the way out of suffering isn't through getting out of our human experience by living in refined conscious states, but by embracing the totality of all the human and Brahma realms through mindfulness. In this way, the Buddha pointed to a total realisation rather than a temporary escape through refinement and beauty. This is what the Buddha means when he is pointing the way to Nibbana."
- Ajahn Sumedho, The Four Noble Truths
Följande text är min korta sammanfattning av de Upplystas lära, det som jag upplever återkommer gång på gång hos dem som vandrar och har vandrat vägen: att bli fri från lidande och uppnå frid och välbefinnande går ej genom att fly lidandet eller dess orsaker, ej heller genom att förinta känslor eller annat. Vägen till frid och välbefinnande är att omfamna lidande och otillfredsställelse med en, vad jag skulle kalla, aktiv, accepterande uppmärksamhet, att vara med lidandet, stanna med det och se det som det är utan att försöka bli av med det eller fly från det.
Man ser att det finns problem och att problem är oundvikliga och att vart man än går kommer något slags problem att följa en. Man ser och accepterar problem som en del av livet och eftersom man accepterar problem, så finns inga problem. Det betyder också att man omfamnar hela livet, lever livet fullt ut, istället för att försöka fly eller förinta de delar av livet man betecknar som dåliga (det inkluderar även känslor).
Det är alltså en accepterande, inneslutande, uppmärksamhet eftersom den är medveten om vad som kommer och accepterar det som det är utan att ge det någon annan betydelse än det har, som det är. Men det är också en aktiv uppmärksamhet, eftersom man ändå griper in och agerar. Man sitter inte passivt och ser på, inte alltid, utan gör det som för stunden behöver göras. Om något behöver eller bör göras så gör man det utan att förlora sin uppmärksamhet eller snärja in sig, och om man bör avstå från att agera, så avstår man. Alltså ser och accepterar man problemen, utan att strunta i dem. Alltså: aktiv accepterande uppmärksamhet, vägen till frid och välbefinnande, vägen till upplysning.
Min sammanfattning av de Upplystas lära.
Tillägg, senare, det regnar
Som jag tolkar Vägen så handlar det om att släppa taget om idealen och alla "borde" och "borde inte", och bara vara medveten om det som är, om det som för stunden föreligger. Att vara vaksam och närvarande och se hur fenomenen, de materiella och de mentala, uppstår och upphör. Lägga märke till känslorna, att se hur mycket som passerar sinnet under bara en enda halvtimme - ständiga skiftningar, irritation, missnöje, glädje, sorg, stress, slöhet - ständiga skiftningar, uppstår, upphör - förändring, flöde.
Att inte försöka bli något eller någon, att inte förinta något - bara vara med det som är, fullt medveten. Att sträva efter att följa de fem träningsreglerna och vara vaksam, uppmärksam, medveten.
Jag tror inte känslor kan förintas eller kontrolleras. Jag tror man bara kan vara uppmärksam, se hur de uppstår och upphör, kommer och går. De är inte bra eller dåliga, de bara är - var bara medveten.
Kanske bör man skapa hälsosamma känslor, jag vet inte, men det förhindrar i alla fall inte eller motsägs av att man är medveten om ohälsosamma känslor, utan att försöka bli av med dem. Hälsosamma känslor skapas av sig själva, om man tränar vaksamhet, ständig vaksamhet.
Och så förstår jag det också som att man inte ska ta det personligt; "jag är sur", "jag är glad"... utan som; "det finns surhet", "det finns glädje". Ständiga skiftningar, ej personliga, inte "mina". Ständiga skiftningar = en universell lag som alla fenomen, mentala och materiella, är underkastade.
Ett till tillägg
Att bara vara öppen för och medveten om hur det för tillfället är, hur det ser ut just nu. Om det finns fientlighet eller bindningar för tillfället, så är det så det är - det är inte mer med det. Om man tror att det är dåligt eller att det måste bort, så har man redan snärjt in sig, då har man redan skänkt en betydelse och en mening till fenomenet som det egentligen inte har, för det är bara ett förgängligt, och otillfredsställande fenomen utan något "jag". Det är bara en tillfällig manifestation som inte är något mer än vad det är.
Att bara vara vaksam och uppmärksam, så kan man se hur det kommer och hur det går, för att ersättas av något annat. Det handlar inte om att bli någonting, bara om att vara öppen för hur det är just nu, hur det ser ut just nu - ögonblick efter ögonblick. Det är i alla fall vad jag tror.
Upplyst tycks inte vara något man kan bli eller något att tro på - det är något man är, här och nu, genom att vara med det som är, här och nu, då är man upplyst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar