teet är slut

Nu har jag tagit min sista bild med denna kamera, som jag lånat av min far och nu återlämnar. Symboliskt nog föreställer bilden en tom te-kopp och en torr gammal te-påse. Det är över, det är slut. En epok går i graven.

Mitt nya projekt är att eventuellt flytta över bloggen till http://bananregn.blogspot.com men det kanske inte händer.

En kartong bananer 2

uppföljaren

1 miljon namn för Tibet

Hjälp Avaaz samla ihop 1 miljon namn till stöd för Tibet och Dalai Lama.

Dalai Lama

I dessa dagar drar jag mig till minnes något som Ajahn Munindo har sagt om Dalai Lama, i ett Dhamma-tal som finns här. Jag citerar:

"One of the best encouragements, I suggest, is to intentionally witness compassionate beings. One of the most inspiring people around at the moment is His Holiness the Dalai Lama. Here is a man who has every reason to be indignant, every reason to be upset, and every reason to try and avoid his responsibilities. And yet he doesn't avoid responsibility. He meets it. Over and over again, everywhere he goes on the planet, he meets it. Even with the troubles inside his own tradition, he meets his responsibilities. And he does so with a particular quality of heart, which, if you witness it, you can't help but be touched. One way, then, to cultivate compassion would be to find a way of observing the Dalai Lama as often as we are able and to become aware of what impresses us. These days one doesn't have to go to India or Tibet to do this. With the advantage of current technology we can have the opportunity to view people like His Holiness on video or television and if we apply mindfulness to our viewing this can be a great blessing."

- Ajahn Munindo

Stöd Tibet

Stöd Tibet

boken om Dipa Ma på Umeå stadsbibblan

Nu finns snart boken om den kvinnliga buddhistiska mästaren Dipa Ma på stadsbiblioteket i Umeå. Den boken har jag ju rekommenderat förut och nu gör jag det igen. Bege er till bibblan!

(bilden kommer från adlibris)

Banan-filmen igen

den här filmen är ganska populär + jag känner de som är med i den hehe ;-)

Aung San Suu Kyi sedd offentligt

Jag fick ett utskick från U.S. Campaign for Burma



Istället för att jag översätter det, klistrar jag helt enkelt in det här bara, det är alltså inte jag som skrivit det:



We typically use this email list to distribute calls for action on how you can help the world's only imprisoned Nobel Peace Prize recipient Aung San Suu Kyi and the people of Burma.However, many of you have been asking us what happened in Burma over the past weekend, so we wanted to send a special note.


Aung San Suu Kyi was seen in public when the United Nations Secretary General's envoy to Burma, Ibrahim Gambari, traveled to Burma.

His trip was the 35th trip by a UN envoy to Burma since 1990, but his mission was the same: to convince Burma's generals to participate in peaceful negotiations with Aung San Suu Kyi and Burma's ethnic groups. In one form or another, 31 consecutive UN resolutions have called for these "talks" to start for nearly two decades. The goal of the "talks" is to create a framework for a transition to democracy.

Like previous trips by UN envoys, the military regime rejected all the UN proposals. The UN trip failed.

Frankly, we expected this to happen. We have watched how the military regime defies the UN at every turn for quite some time, and this trip was no different.

The main reason the regime is able to refuse to honor UN calls for change is that they know there will be no consequences from the UN. The only body at the UN that is capable of enforcing resolutions is the UN Security Council, but China has completely paralyzed the Security Council with its veto power. 10 Nobel Peace Prize recipients have called for the UN Security Council to impose a ban on all arms sales to Burma, but because of China's threat of a veto, the Council has only issued a non-binding, weak statement. Meanwhile, China has provided the military regime with billions of dollars in weapons and hundreds of millions of dollars in aid.

As a result, the UN is making the same mistakes the world made on Rwanda, Darfur, and elsewhere. In the meantime, the regime has carried out awful human rights abuses against the people of Burma, which you know about. It is shameful that in todays' world one single country can hobble the entire United Nations, but that is exactly what is happening.What You Can Do

Clearly, we need to be doing more to focus attention and pressure on China. That is one reason why we are asking Americans to turn off their televisions and not watch the Beijing Olympics. China very much cares about the Olympics and its reputation, and it appears that the only way we can get China's attention is to call for everyday American people (and others throughout the world) to signal our frustration by refusing to watch the Olympics. You can sign up here today to pledge to become one of 1 million people that will turn off your televisions and do something instead of watching the Olympics. We have an easy online tool that allows you to ask your friends and family to refuse to endorse the Beijing Olympics as well.

Feel free to write to us with any questions or ideas you have. We have to do a lot more to convince China to support peace instead of underwriting tyranny in Burma. If we work together, we can make it happen.

Aung Din, Jeremy Woodrum, Jennifer Quigley, Thelma Young

en nobel människa

Den som skadar en levande varelse är inte nobel; endast den som inte utgör någon fara för någon enda varelse är en nobel människa.

Buddha, citerad i De osynliga av Karel Glastra van Loon

kapitalismen mot klimatet

Jag har en tendens att missa saker. En av mina ”skills” är ju att sitta en hel lektion och inte ta in ett enda ord läraren säger. Så först igår märkte jag ett ex av tidningen Flamman som låg på mitt bord. Den är från 15 november 2007, och jag har vetat att den funnits här en längre tid men ändå inte, jag har varit medveten om att någon slags tidning från min vän M. befunnit sig här, men inte reflekterat över det. Jag har helt enkelt missat det.

Nåväl, nu började jag läsa i den och i den stod om en annan sak som jag missat, nämligen det faktum att FN:s första alarm om klimatförändringarna faktiskt kom för 20 år sedan – 1987 – i rapporten Our Common Future, framtagen av Brundtlandkommissionen. Det var en sån sak som jag vetat men ändå inte vetat, i periferin av min uppmärksamhet kanske. Men strunt i mig nu.

Länk till rapporten: här och även här.

Den här rapporten varnade för att effekterna av högre koldioxidnivåer skulle leda till en temperaturhöjning på 4,5 grader i mitten av det tjugonde århundradet. Följden av detta skulle bli katastrofala klimatförändringar.

Rapporten påpekade att omedelbar handling måste till: rejäla investeringar i förnyelsebara energikällor, och menade att bördan skulle läggas på världens rika länder. Slutsatsen som drogs var att det som behövdes för att bekämpa klimatkatastrofen var omfattande ”strukturella förändringar i socioekonomiska och institutionella arrangemang” för att bana vägen för ett beslutsfattande som satte mänsklighetens ”allmänna intresse” före ”produktion för marknaden”.

Som jag tolkar det: Kapitalismen är ursprunget till hotet mot hela planeten. Ett nytt samhällssystem krävs för att förhindra klimatkatastrofen. Någon förändring i samhällssystemet har inte skett sen 1987. Vi har ännu inte börjat ta några avgörande steg mot ett bekämpande av katastrofen.

FN:s rapport 20 år senare, från 2007, Global Environment Outlook: environment for development (GEO-4), ger världens regeringar skulden för att så lite har hänt på 20 år. Rapporten konstaterar att ”det inte finns några större frågor som restes i Our Common Future för vilka de överskådliga trenderna är positiva”.

Med andra ord: om kapitalismen får fortsätta härja kommer det gå åt helvete.


Latinamerika
I Latinamerika pågår dock en del ”strukturella förändringar”, där man börjar röra sig från att prioritera storföretagens vansinnesjakt på profit till att istället prioritera människor och miljö.

På ett FN-möte i New York där 150 regeringschefer träffades för att diskutera klimatförändringarna, gav Ecuadors president Rafael Correa ett generöst erbjudande: att Ecuador skulle sluta borra efter olja för mänsklighetens framtids skull. Det skulle röra sig om 920 miljoner fat olja som aldrig exploateras och det skulle även innebära att en av de mest artrika regionerna i världen bevaras.

Det skulle också bespara luften från 111 miljoner ton kol. Samtidigt innebär detta en enorm ekonomisk förlust för Ecuador och dess befolkning (hälften lever i fattigdom): motsvarande 720 miljoner dollar per år. Han bad om finansiell hjälp från de rika länderna för att klara av detta.

Världsnaturfonden har utsett Kuba till det hittills enda land i världen som har hållbar utveckling. Kuba har gjort världens enda övergång till organiskt jordbruk, och medborgarna har fått gratis lågenergilampor som en del av en nationell energisparplan. Kuba hade fram till 2005 sänkt sina växthusutsläpp med 40 % jämfört med 1990.

Och i Venezuela har regeringen lagt ett förbud mot nya kolgruvor. Ett program har startats för att plantera 100 miljoner träd de närmsta fem åren.

Länk till hela artikeln.

Så jag menar att kapitalismen och dess vansinniga profitjakt är kortsiktig och människofientlig. Den hotar allas vår existens här på planeten. Men det finns alternativa samhällsformer. Kapitalism är ingen naturlag.

Bok-tips

Jag vill rekommendera Venerable Father - A Life with Ajahn Chah, som handlar om Ajahn Chah, skriven av Paul Breiter, som levde som munk i Ajahn Chahs tempel.

Kan beställas från adlibris.

"Available until now only in limited editions, "Venerable Father" has become an underground classic among Buddhists, especially those practicing the Thai tradition. It details the joys and struggles of Paul Breiter's years wit PAUL BREITER ordained in the Theravada Buddhist tradition in Thailand in 1970 and soon thereafter met Ajahn Chah. He became one of Ajahn Chah's favorite disciples and his translator, and stayed with him until disrobing in 1977."

Man får verkligen en inblick i dels Ajahn Chah, dels hur det kan vara att leva som munk i ett buddhist-tempel. Dessutom får man såklart buddhistisk visdom till livs.

Den finns så vitt jag vet, inte på svenska.

Burma-rapport

Human Rights Watch har satt ihop en rapport från protesterna i Burma under hösten förra året.
http://hrw.org/reports/2007/burma1207/

Till höger på den sidan ser ni också att man kan ladda ner rapporten som en pdf-fil, samt att det finns ett utdrag ur rapporten, en summering, som är illustrerad med foton från demonstrationerna.

Buddhist-filmer

Här finns en del buddhistiska filmer, som nog är rätt svåra att få tag på om man inte beställer över Internet.

International Buddhist Film Festival: Festival Media

Ska botanisera bland urvalen :-)

The Zen Mind

"This is a clip from The Zen Mind documentary, filmed in Japan. It serves as a nice overview of zen - a topic very few people can fully understand. EmptyMind Films. http://emptymindfilms.com"

JAK medlemsbank

Sen igår har jag fått höra att JAK medlemsbank faktiskt kommer att bli som en vanlig bank snart, så att man kommer kunna ha vanligt konto där osv. Det är ju jättebra! Då är det bara för mig att byta bank igen sen då, när de är färdiga.

De svenska bankernas fondinnehav i Total

Jag har skrivit om det förut här på bloggen, det att de svenska bankerna äger fonder i Total. Jag kontaktade ju alla de fyra banker som Svenska Burmakommittén nämner. Jag fick svar från två. Däremot fick jag inte svar från min egen bank, Handelsbanken.

Jag kände att jag måste byta bank, eftersom de äger fonder i Total. Jag bytte till Länsförsäkringar, eftersom de sa att de inte kunde se att de hade några stora innehav i Total. Det var dock möjligt att det fanns ett litet innehav i Total, men det kunde hon inte se, hon kunde inte se de små innehaven. Hon kunde alltså inte säga 100% att Länsförsäkringar inte äger fonder i Total, men några stora innehav har de i alla fall inte. Så jag bytte till Länsförsäkringar.

Det där med fonder och bankvärlden är obegripligt för mig, men så mycket förstår jag att det finns en hel del omoraliska fonder, och att Länsförsäkringar äger sådana också. De sa att de förmodligen äger sådana fonder som jag skulle finna omoraliska.

I detta systemet finner man sig hänvisad åt banker som sysslar med omoraliska affärer. I det här fallet verkar det inte finnas så mycket man kan göra, kanske inte förrän JAK medlemsbank blir mer än bara sparbank. Man kan ju också höra av sig till sin bank och påtala dem vad man tycker om barnarbete och vapenhandel osv.

Sen när jag bytt bank (jag håller på byta bank, det är en övergångsperiod, men det mesta är klart), skrev jag såklart till Handelsbanken och berättade varför (för ca 10 minuter sen hehe). Om de inte vet varför jag bytt, blir det inte lika meningsfullt tror jag. Så jag talade om det.

Könsbytet

Nu har jag läst Könsbytet av Johan Ehrenberg, finns att köpa här på Adlibris (som vanlig bok och som e-bok finns nog säkert på ETC.se också.) (Eller förslagsvis: låna den på närmaste bibliotek.) Jag har läst den här boken. Jag ska inte säga så mycket om den utom att jag rekommenderar den. Nu följer några tankar.

Jag funderar mest över det oförsonliga hatet som riktas mot människor som ägnar sig åt "könsöverskridande handlingar". Varför, var kommer den oförställda vreden ifrån?

Är det från rädsla? Vi människor lever nog på många sätt i en symbol-värld och inte i den verkliga världen. Den här symbol-världen består av överenskommelser och kategoriseringar, vi placerar in saker och ting i fack, sätter namn på saker och ting - sätter stämplar. "Det här är en X och en X är såhär och sådär, om den inte är såhär och sådär, så är det ingen X utan en Y."

Men så kommer ett fenomen som inte kan placeras in under varken X eller Y, eller en Y som inte vill vara Y utan en X eller en X som inte riktigt uppträder som en X ska uppträda - "det ser ut som en X men låter inte som en X."

Vi blir rädda. Hela symbol-världen är hotad! Och eftersom vi förväxlat vår rigida och oföränderliga symbol-värld med den verkliga världen, tror vi att hela verkligheten är hotad, vilket ju på ett sätt är lite lustigt för hur skulle verkligheten nånsin kunna vara hotad, det enda som kan vara hotat är vår bild av verkligheten. Verkligheten är ju som den är, varken mer eller mindre. Den bryr sig knappast om vad vi tror.

Symboler kan såklart vara bra, t.ex. för att vi ska kunna kommunicera med varandra, eller ta trafikskyltarna: de betyder ju egentligen ingenting, det är ju bara mönster och färger som satts samman, sen har vi bestämt att "det här betecknar 'parkering förbjuden' det här betecknar..." osv. Och de behövs ju för annars skulle det vara ännu farligare i trafiken.

Men problemet blir när vi tar symbolerna för allvarligt, när vi glömmer att de bara är symboler och inget mer än symboler, när vi tror att symbol-världen och den verkliga världen är samma sak, eller när vi applicerar symboler på människor, levande tänkande kännande människor, och försöker trycka in människor i fack, bilda ramar som människor ska passa in i, trycka in verkligheten i en låda. Kan inte verkligheten få växa och utvecklas, som en urskog t.ex.? Måste allt vara kalt och organiserat, och likadant? Måste allt vara likadant? Vad säger man om en urskog? Den lever. En nyplanterad skog, träden står i exakta rader, kalt, tråkigt, och dött.

Men jag undrar var hatet kommer från? Är det kulturellt betingat?

varför går klockan så fort

Vad är det med klockan, varför är den så stressad? Jag hinner inte mer än kliva upp så försvinner en halvtimme på ett ögonblick. Det är samma sak varje morgon; det ser ut som att jag ska kunna komma i tid, som att jag äntligen ska komma i tid, men på nåt sätt hinner klockan alltid om mig och förbi, långt förbi. Och jag blir sen igen.

Kanske jag fötts i fel land, kanske jag skulle fötts i ett land där man är lite slappare med tiden, ingen kommer tidigare än 30 minuter efter avtalad tid. Men finns det ett sånt land? Det verkar som att kapitalismen, överallt där den slagit sig till ro, tagit med sig klock-hetsen.

Jag undrade igår hur det är att vara en buddha, och leva utanför tid och rum. Jag är så van att relatera allt till tid och rum, jag kan inte föreställa mig hur det kan vara att leva utanför tid och rum. Hmm jag antar att man inte kan föreställa sig det överhuvudtaget, för om man kan föreställa sig det är man en buddha, och då lever man redan utanför tid och rum och vad finns det då för anledning att föreställa sig det?

Förgänglighet, föränderlighet, rörelse hör till tid och rum. Men vad hör till det som är utanför tid och rum?

En ny blogg...

Lustigt nog så har vi fått i uppgift att göra en blogg i den senaste kursen på universitetet. Och så har skolan betalat en domän var åt oss alla för ett år. Min domän är såklart rymdregn.se! Där kommer jag återanvända inlägg från den här bloggen... för det mesta.

(Rapporten är klar sen länge, och jag fick godkänt också!)

Lilla te-skolan

Här kommer nu en liten te-skola. Allt som hävdas här, bygger ej på vetenskapliga undersökningar, utan på min egen erfarenhet.

Grönt te i lösvikt
Koka vatten. När vattnet kokat; ta en kopp, och skölj ur den med en skvätt av det heta vattnet. Detta för att dels skölja ur koppen, dels för att värma upp koppen.

Ta sen en nypa grönt te och sätt ner i koppen. Häll sedan på det heta vattnet. Behåll teet kvar i koppen under hela "te-sessionen". Såhär gör man med grönt te bland annat i Kina. (Enligt min erfarenhet funkar det inte med svart te, det blir för starkt och beskt att ha kvar svart te i vattnet längre än 3 - 4 minuter anser jag (hittills).)

Drick inte upp allt te, spara en viss mängd av teet. Och sen kan du använda samma blad igen: häll helt enkelt på nytt hett vatten. Vad jag har upplevt blir teet för svagt andra omgången, om man dricker upp allt te.

De flesta gröna teer kan man använda två gånger på det här sättet. En del t.o.m. tre gånger. De flesta som jag provat har tappat smak efter tre gånger, men en del håller för fyra. Man brukar säga att ju fler gånger gröna te-blad kan användas, desto bättre är deras kvalité. De bästa teer kan man använda upp till 20 gånger har jag hört mig berättas. Jag har dock aldrig stött på ett sånt te hittills.

Jag skulle tro att man kan använda en te-sil till grönt te, precis som med svart te. Om man vill använda dessa te-blad igen, bör man nog dock också här spara en liten mängd te, och inte tömma koppen.

Grönt te i påse
Principen här är samma, men man behåller inte te-påsen i teet hela tiden. Man låter den dra en liten stund (inte så länge i min erfarenhet: pås-te är starkare än lösviktste), sen sparar man lite te, sätter i te-påsen igen, och häller på nytt hett vatten.

Om vattnet
Vattnet bör vara hett, och nykokt. Om vattnet blivit kallare, blir teets smak svagare. Ja, ju kallare vattnet är, desto svagare blir teet. (Jag har dock stött på teer som vill ha lite kallare vatten, hittills, för mig, i minoritet.) För andra och eventuella följande omgångar, bör också användas hett vatten. Trots att det är andra gången, och trots att man har kvar te i koppen, blir teet svagare ju kallare vattnet är, som jag ser det.

Svart te i lösvikt
Svarta te-blad bör inte användas fler än en gång som jag ser det. De är inte behandlade på samma sätt som gröna, och därför bör man avstå från att återvända svarta te-blad. Jag gör det dock ändå ibland, men den andra omgången blir inte lika frisk anser jag, tror jag. Principen här är samma som med grönt te: spara en liten mängd av teet, och häll sedan på nytt hett vatten.

Svarta te-blad bör inte lämnas kvar i teet, sil bör användas. Annars blir teet för starkt och beskt som jag ser det. Låt de svarta te-bladen stå och dra i vattnet omkring 3 minuter (de flesta). Det står oftast på förpackningen hur länge det ska dra.

Svart te i påse
Bör inte heller återanvändas anser jag, men jag gör det ibland ändå. Ibland står det på påsarna att teet ska stå och dra i ca 2 - 3 minuter: som jag ser det är det alldeles för länge. Jag brukar låta den svarta te-påsen vara i högst en minut, kanske 30 - 45 sekunder.

--------------

Allt som jag skrivit här är sånt jag lärt mig i min egen te-praktik. En del saker kanske inte stämmer överens med vad som står i te-teorin. Men man kan testa sig fram.